Börja spara i fonder – en guide för nybörjare

Fondtyper, avgifter och ISK-reglerna för 2026 – så kommer du igång med fondsparande.

Person staplar mynt på ett bord

Fondsparande är för många det enklaste sättet att låta pengarna växa över tid. Du behöver inte vara expert, och du kan börja med små belopp. Här går vi igenom grunderna – från val av konto till vad avgifterna betyder.

✓ Viktigt innan du börjar

Fonder kan både öka och minska i värde, och du kan förlora pengar. Spara bara pengar i fonder som du inte behöver på flera år, och se till att ha en buffert på ett vanligt sparkonto först. Den här guiden är allmän information och inte personlig rådgivning.

Vad är en fond?

En fond är en samling värdepapper, till exempel aktier eller räntepapper, som många sparare äger tillsammans. När du köper en fondandel får du en liten del av hela samlingen. Det gör att risken sprids över många bolag, i stället för att allt hänger på ett enda.

Vanliga typer av fonder

FondtypPlacerar iRisk
AktiefondAktier i många bolagHögre
IndexfondAktier enligt ett index, till exempel en hel börsHögre, men brett spridd
BlandfondBåde aktier och räntorMedel
RäntefondObligationer och andra räntepapperLägre

Avgiften spelar stor roll

Alla fonder tar ut en årlig avgift, som dras från fondens värde. Skillnaden mellan en avgift på 0,2 procent och 1,5 procent kan låta liten, men över tjugo eller trettio år blir den stor eftersom avgiften också påverkar ränta-på-ränta-effekten. Många väljer därför indexfonder, som ofta har låga avgifter.

Räkneexempel

Avgiftens effekt

Sparar du 1 000 kronor i månaden i 25 år med en antagen genomsnittlig avkastning på 6 procent per år före avgifter, blir slutsumman ungefär 660 000 kronor med en årlig avgift på 0,2 procent – men bara omkring 550 000 kronor med en avgift på 1,5 procent. Skillnaden är över 100 000 kronor. Exemplet är förenklat; verklig avkastning varierar.

ISK – det vanligaste kontot för fondsparande

På ett investeringssparkonto (ISK) betalar du inte skatt på vinster och utdelningar. I stället betalar du en schablonskatt baserad på hur mycket som finns på kontot. Du deklarerar inget själv – banken rapporterar till Skatteverket.

  • För 2026 är de första 300 000 kronorna skattefria. Gränsen gäller sammanlagt för ISK och kapitalförsäkringar hos alla banker.
  • På beloppet över gränsen blir skatten för 2026 drygt 1 procent av värdet per år.
  • Skattesatsen beror på statslåneräntan och kan ändras från år till år. Kontrollera aktuella regler hos Skatteverket eller din bank.

Så kommer du igång

  1. Öppna ett ISK hos en bank eller nätmäklare
  2. Bestäm hur mycket du vill spara per månad – även 200 kronor går bra
  3. Välj en eller ett par breda fonder med låg avgift
  4. Sätt upp ett automatiskt månadssparande
  5. Låt pengarna ligga, och undvik att sälja i panik när börsen går ned

✓ Månadssparande jämnar ut svängningarna

När du sparar ett fast belopp varje månad köper du fler andelar när priserna är låga och färre när de är höga. Du behöver aldrig försöka pricka rätt tidpunkt.

Vill du förstå varför tid är din bästa vän när du sparar? Läs vår artikel om ränta på ränta.